Hästar, kor och elektricitet

Hästar är otroligt känsliga

Det kan elektriker som arbetar med elinstallationer i stall vittna om. En projektledare på en elfirma berättar för tidningen Elinstallatören om en blöt häst som stod med frambenen på marken och bakbenen på stallets betongplatta när elstängslet utanför fasaden anslöts.

– Hela hästen började hoppa i samma puls som spänningen i elstängslet. Det såg väldigt otäckt ut.

Orsaken tros vara en spänningsskillnad mellan betongplattan och marken som skapades av elstängselsaggregatets jordning i marken. Bristande potentialutjämning kan få hästar att sluta dricka, att vägra gå ut ur stallet eller försöka fly ur boxen.¹

Potentialutjämning går ut på att utjämna även små skillnader i spänning mellan metallkonstruktioner i ett hus och elsystemets returledare, och när det gäller stall och ladugårdar även mellan returledaren och marken.
"Jordningen utomhus ska ha samma potential som den inomhus" annars kan hästarna vägra kliva ut.²

Cecilia Axelsson är en känd expert på potenitalutjämning och jordning:

– Djuren är mycket känsliga. Finns det till exempel en potentialskillnad mellan där de står med frambenen respektive bakbenen, kan det bli krypströmmar som går genom kroppen och de vitala organen. Och det mår de förstås inte bra av. Redan vid små potentialskillnader kan kornas mjölkproduktion sina, och även dödsfall har rapporterats, säger hon.³

Kor

Världens första undersökning av påverkan på kor av radiofrekvent strålning gjordes 1998-2000 i Bayern. Undersökningen var beställd av delstaten Bayerns parlament och bekostades till hälften av de mobiloperatörer som var verksamma i Bayern. Cirka 1000 mjölkkor på 38 gårdar med högre respektive och lägre belastning av radiofrekvent strålning ingick i undersökningen.

Bakgrunden var uppenbara symtom, aborter, missbildningar, avvikande beteenden och försämringar i prestationsförmågan hos mjölkkor som sammanföll med byggandet av mobilmaster på många platser i Bayern och Hessen.⁴

Gårdarna delades in i fyra grupper där 0,377 promille (tusendelar) av myndigheternas gränsvärde valdes som gräns mellan hög och låg bestrålning. Både mobiltelefoni (bara 2G före 2003) och radio/TV ingår i 0,377 promille och på grund av att gränsvärdet är lägre för radio/TV än för mobiltelefoni går det inte att göra en exakt beräkning av antalet mikrowatt per kvadratmeter utan det blir en uppskattning. Den visar på strax under 1700 mikrowatt per kvadratmeter (µW/m²). Beräknat utifrån 1700 µW/m² var högsta exponeringen på en gård 24 400 µW/m²och lägsta 80 µW/m².

Strålningens intensitet
Grupp	Promille av gränsvärdet
A	Över 0,377 och mest 2G
B	Över 0,377 och mest radio/TV
C	Under 0,377 men radio/TV över genomsnittet för alla grupper
D	Under 0,377 och även radio/TV under genomsnittet för alla grupper

Inte helt lätt att förstå men i genomsnitt var gårdarna i grupp A utsatta för strålning med 54 gånger högre intensitet än i grupp D som användes som kontrollgrupp.

Resultat

Undersökningen visade på ovanligt beteende, stört liggbeteende, förändrat födointag, beteendestörningar på grund av ökade spänningstillstånd samt  minskat idisslande som uttryck för minskat välbefinnande. 3,3 procent av kalvarna föddes missbildade mot mot 0,2 procent i en undersökning från 1972 och 1,0 procent i en annan från 1998. Abortfrekvensen var 5,8 procent mot c:a 2,0 procent i en annan undersökning från 1995.

Missbildningar

Med 4-faldigt ökad risk var missbildning statiskt säkerställt i förhållande till kontrollgruppen D – men uppdelat på de tre raserna av kor – rödvit, svartvit och brun – var det inte statistiskt säkerställt för svartvit. Dessutom, på grund av att ko-sjukdomen BVD, som fanns i vissa besättningar, gav en 8-faldig ökad risk påpekade forskarna att resultatet för missbildningar inte är fritt från invändningar.⁵

Aborter

Inte statiskt säkerställt i förhållande till kontrollgruppen men cirka 1500 dräktigheter visade en abortfrekvens på 5,8 procent mot vanliga 2 procent.⁶

Andra sjukdomar

Sjukdomar som avviker från de vanliga hos mjölkproducerande kor noterades. I den högst exponerade gruppen A dog 8 kor i septiska sjukdomar (allmänt kallat blodförgiftning). I den näst högst exponerade gruppen B fanns en gård där hela besättningen led av ögoninflammation utan känd orsak. En gård hade flera djur med tumörer i underhudens bindväv. En annan hade höggradigt nervösa och aggressiva kor, till den grad att en del av inredningen demolerades när ett blodprov skulle tas.⁷

I grupp C (näst lägst exponering) hittades inga avvikande sjukdomar och i grupp D (kontrollgruppen) fanns en ko med tungspel (slickar sig ständigt om mulen).

Ändrat beteende

Av en rad tendenser till beteendeförändring var idisslingen på betesmark utomhus den enda tydliga som observerades. Men den var istället desto tydligare. Kor från grupp C och D idisslade nästan dubbelt så ofta och därmed dubbelt så länge jämfört med kor från de högexponerade grupperna A och B.⁸

Tecken på DNA-skador

Ökad förekomst av mikrokärnor. Mikrokärnor härstammar från kromosomfragment eller intakta kromosomer som inte ingår i dotterkärnor under celldelning. Ökad mängd av mikrokärnor används som en biomarkör för DNA-skador hos människor.⁹ Varför skulle det inte också gälla försöksdjur?

Mikrokärnor per 1000 omogna röda blodkroppar (erytrocyter) räknades och visade en statistiskt säkerställd skillnad mellan högexponerade grupperna A och B mot lågexponerade C och D.¹⁰

Mikrokärnor per 1000 erytrocyter
Grupp	Antal
A	1,24
B	1,36
C	0,79
D	0,77

Tecken på ärftliga förändringar

Systerkromatider är två identiska DNA-kedjor som sitter ihop, och som bildas när en kromosom kopieras under celldelningen.¹¹ Systerkromatidutbyte innebär att de två systerkromatiderna byter delar av DNA med varandra och fenomenet orsakas av de flesta mutagena ämnen.¹² Systerkromatidutbyte undersöktes för att bedöma risken för ärftliga skador på DNA.

Här visade proverna från den högst exponerade gruppen A ett större antal systerkromatidutbyten än de övriga grupperna. När gårdar med djur drabbade av kosjukdomen BVD togs bort ut statistiken sjönk systerkromatidutbytena i alla grupper men mest i grupp A. Därmed blev det statistiskt säkerställt att systerkromatidutbyten är vanligare hos djur med BVD på gårdar med starkare strålning. Forskarna skriver att därför kan det inte uteslutas att en påverkan av GSM (2G) ger en ökning av systerkromatidutbyten som främst orsakas av BVD.¹³

Debatt

Det ifrågasattes varför mobiloperatörerna betalade halva kostnaden för undersökningen och det upptäcktes att den slutliga redovisningen ändrats jämfört med forskarnas korrektur så att riskerna inte framstod lika tydligt. Mot böndernas erfarenheter av problem som uppstått sedan mobilmaster uppförts i närheten av bondgårdar tillsammans med undersökningens stöd, stod politikers lugnande framställning av resultaten.

— Utvärderingen och tolkningen ska kritiseras. Kunden kan uppenbarligen inte bedöma tydligheten i forskningsresultaten... säger dr. Christoph Wenzel, en av medlemmarna i den forskargrupp som genomförde studien, till Gigaherz.ch.¹⁴

Ledamoten av Bayerns delstatsparlament, Volker Hartenstein, gjorde en jämförelse mellan korrektur och den slutliga och officiella rapporten.

Forskarnas slutliga rapport slutade med orden:
"På grund av dessa resultat finns det ingen anledning att blåsa faran över angående påverkan av elektromagnetiska fält".

Men det ströks.