Även om alla möss blev sterila gick det sämst för dem som placerats i Chortiatis skola där radiovågorna från masterna var starkast.
RF Radiation-Induced Changes in the Prenatal
Development of Mice
Ioannis N. Magras och Thomas D. Xenos
Bioelectromagnetics 1997; 18:455-461

Två av masterna på berget ovanför byn Chortiatis.
Den grekiska byn Chortiatis ligger nedanför berget med samma namn på vars topp det står en mängd radio- och TV-master. I undersökningen uppskattas att den sammanlagda sändareffekten är omkring 300 000 watt. Avståndet från masterna till byn är 1500 meter. Radiovågor är elektromagnetiska vågor som också kallas strålning.
12 par möss fick para sig första gången på olika platser i byn Chortiatis och på bergssluttningen upp mot och under masterna. Därefter flyttades mössen på berget till ett hus på bergstoppen nedanför masterna och mössen i byn flyttades till skolan i Chortiatis. Flytten gjordes för att de viktigaste livsbetingelserna skulle vara desamma, ljus, temperatur, ventilation, föda etc. Det som skiljde var radiovågorna.
I huset på bergstoppen nedanför masterna var radiovågornas intensitet 1700 miljondels watt per kvadratmeter (1700 µW/m2) och i skolan 10 000 miljondels watt per kvadratmeter (10 000 µW/m2). Intensiteten var alltså högre i skolan. I undersökningen påpekas att intensiteten i skolan ligger klart över vad man kan förvänta sig att finna i bostadsområden. I skolan och på berget fick tre generationer möss växa upp.
Fem månader efter den första parningen och hade de mössen i skolan fått någon enstaka unge. I huset nedanför masterna hade det gått något bättre. Där hade honorna fått 1,5 ungar i genomsnitt efter den sista parningen. De möss som användes får normalt 8 ungar per kull. För att se om resultaten skulle stå sig i en miljö där radiovågornas intensitet var mycket lägre flyttades mössen tillbaka till laboratoriet på universitetet i Thessaloniki för en femte och sista parning.
Det gick inte bättre i laboratoriet trots att radiovågornas intensitet var en tiotusendel av den i huset nedanför masterna. De möss som exponerats minst för radiovågorna och som i den fjärde parningen fått ett fåtal ungar var nu också sterila. Sex par kontrollmöss som inte varit med i Chortiatis och som nu parade sig fick 8 ungar per kull. Orsaken till att kontrollmössen inte varit med i Chortiatis var att de knappast skulle överlevt fem månader i den typ av burar som krävts för att avskärma dem från strålningen. Datum för parningarna: Första 25/5, andra 21/6, tredje 8/9, fjärde 7/10, femte 23/11. Alla under år 1995.
Mössen, totalt 36 stycken, var av en stam som använts under flera år inom forskningen och som aldrig tidigare uppvisat några problem att föröka sig. Forskarna noterade att hanarnas fysik försämrades i Chortiatis, de blev utmärglade och fick dålig päls.