Start > Hälsorisker > Psykisk ohälsa
Ö

Psykisk ohälsa och orsaker

Långtidssjukskrivningarna började skena 1997 och arbetsplatserna fick skulden. Men det var något som inte stämde, för sedan dess har den psykiska ohälsan ökat mycket mer än negativa faktorer i arbetsmiljön.

2003 konstaterade Socialstyrelsen att "det finns ingen stark evidens [inga starka bevis] för att generella arbetsplatsinriktade insatser har någon effekt, även om sådana förefaller vara mycket rimliga och önskvärda."1 Med andra ord är det knappast arbetet det är fel på.

När Statistiska centralbyrån frågat om arbetet är psykiskt ansträngande svarade 39 procent av både kvinnor och män ja 1980-81. 2020 var det 51 procent av kvinnorna som svarade ja medan männen låg kvar på 40 procent. Mellan 2020 och 2022 skedde en tydlig ökning för båda könen2.

Linjediagram År 80-22

Diagram 1. Psykiskt ansträngande arbete. Under de år som saknas i diagrammet ställdes inte frågan om arbetet var psykiskt ansträngande.

Statistiska centralbyrån har också frågat om arbetet är jäktigt och om arbetet sker under tidspress. De år frågorna ställdes mellan 1986 till 2022 svarade omkring 65 procent att arbetet var jäktigt medan 60 procent svarade att de arbetade under tidspress. Ingen ökning skedde under de åren.3

Horisontella kurvor runt nivån 65 procent.

Diagram 2. Frågan om arbetet var jäktigt ställdes mellan åren 1986-2005 och en sista gång 2011. Enligt Statistiska centralbyrån är inga förändringar jämfört med 1986 statistiskt säkerställda. Från 2008 ställs istället frågan om arbetet sker under tidspress.

Skillnaden i jäktigt på jobbet mellan kvinnor och män är mycket liten men konstant över åren. Män upplever i högre grad än kvinnor att arbetet är jäktigt. Ändå har den psykiska ohälsan skenat sedan 1997 och främst drabbat kvinnor.

2001 startade Socialstyrelsens patientregister som visar en mycket stor uppgång av psykisk ohälsa sedan dess. Socialstyrelsen skickar med en brasklapp att rapporteringen till patientregistret var relativt låg i början. Men ökningen av patienter i den specialiserade öppenvården för anpassningsstörningar och reaktion på svår stress kan knappast helt bero på brister i statistiken. Från 82 personer 2001 till 736 år 2022 räknat per 100 000 invånare.

Linjediagram. Två kurvor som pekar snett upp åt höger.

Diagram 3. Diagnoskod F43 anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Med tiden har kvinnor blivit alltmer drabbade jämfört med män och 2022 behandlades sammanlagt 736 personer per 100 000 invånare i den specialiserade öppenvården.4

Har vi blivit lurade av ordet stress? Ordet är importerat från engelskan där det betyder belastning eller påfrestning, men i svenskan har betydelsen övergått till att ha mycket att göra i förhållande till den tid som står till buds, vilket kan leda tankarna fel. I varje fall hos allmänheten. En arbetsgrupp med experter som tillsattes av Socialstyrelsen definierar stress som

"organismens reaktion på obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa".5

Statistiska centralbyråns undersökningar har ju inte visat någon ökning av jäkt och tidspress på jobbet under den tid då reaktion på svår stress ökade som mest. Arbetsgruppens definition öppnar för möjligheten att någon annan faktor kan vara en belastning, förbrukar resurserna eller förhindrar återhämtning. Det synsättet blir alltmer aktuellt nu när andra grupper än arbetande har tillkommit och diskussionen rör sig om psykisk ohälsa i största allmänhet.

Går det att komma åt orsaken till den psykiska ohälsan genom att se på symtomen som ligger bakom diagnoskoden F43 i statistiken och då särskilt F43.8 andra specificerade reaktioner på svår stress och F43.9 reaktion på svår stress, ospecificerad. Finns det någon överensstämmelse mellan symtom på svår stress och symtom på belastning av elektromagnetiska fält som radiovågor och strålning från trådlös teknik? Symtomen i kolumn 1 i tabell 1 är hämtade från viss.nu, kunskapsstöd för vården inom region Stockholm och finns under rubriken Stressrelaterad psykisk ohälsa.

Jämförelse av symtom


1 2 3 4
Sömnstörning x x x x
Koncentration och minne x x x
Ångest x x
Nedstämdhet x x x
Irritabilitet x x x x
Trötthet x x x x
Låg energi x x x x
Svårt med krav och tidspress   x x
Smärtor x x
Mag- tarmbesvär som IBS x x
Huvudvärk x x x

Tabell 1. Kolumn 1, viss.nu symtom på stressrelaterad psykisk ohälsa.6 Kolumn 2, symtom hos personer utsatta för radiofrekvent strålning beskrivna i rysk litteratur mellan åren 1960-1996.7 Kolumn 3, var tredje deltagare i tysk intervjuundersökning från 2004 kopplade ett eller flera av dessa symtom till elektriska apparater eller trådlös teknik.8 Kolumn 4, Ervin Schliphake, tysk forskare, som 1932 rapporterade dessa symtom som erfarenheter från kortvågsområdet (radio).9

Samtliga symtom på reaktion på svår stress finns med i minst en av sammanställningarna av symtom på för mycket strålning i form av radio- och mikrovågor. Sömnstörning, irritabilitet, trötthet och låg energi finns med hos samtliga. Skillnaden är att huvudvärk inte finns med som symtom hos viss.nu men däremot hos Socialstyrelsens expertgrupp.10 Den kraftiga kvinnliga dominansen bland dem som har fått diagnosen svår stress finns också hos medlemmarna i Elöverkänsligas riksförbund.

Hur vet jag att jag inte är påverkad av mobilstrålning eller andra elektromagnetiska fält? Enklast är att minska dem du sprider själv och se om du börjar må bättre efter 1-2 månader. Tänk på att nivåerna av konstgjorda elektromagnetiska fält och mobilstrålning ligger långt, långt, långt över dem som människor anpassats till genom evolutionen och att alla människor är olika känsliga. Så egna enkla åtgärder kanske inte räcker. Hur man minskar sin exponering beskrivs på sidan

Elsanera själv