Elnätets magnetfält
Magnetfält från elnätet, kraftledningar och elledningar i hus växlar riktning fram och tillbaka 50 gånger per sekund. Jordens magnetfält växlar aldrig riktning men kan ändra styrka och då går det mycket långsamt, så långsamt att man ser det som att det inte ändrar styrka alls och det kan därför inte jämföras med elnätets varierande magnetfält.
Elnätets varierande magnetfält |
||
| Frekvens | µT | |
|---|---|---|
| Normalt i bostäder1 | 50 Hz | 0,08 |
Jordens varierande magnetfält |
||
|---|---|---|
| Frekvens | µT | |
| Schumannresonansen2 | 8-10 Hz | 0,0000005 |
Jordens statiska magnetfält |
||
| Frekvens | µT | |
|---|---|---|
| Normalt | 0 Hz | 53 |
| Variation3 förmiddag | nära 0 Hz | 0,05 |
| Variation3 midnatt | nära 0 Hz | 0,125 |
| Solstorma sällsynt4 | 0,3 Hz | 0,1–1 |
Elnätets varierande magnetfält kan istället jämföras med Schumannresonansen som uppstår mellan jordytan och den elektriskt ledande jonosfären. Huvudfrekvensen varierar mellan 8 och 10 hertz och styrkan är mindre än en hundradels tusendel av den vanliga i bostäder.
Elnätets elektriska fält
De elektriska fälten visar stora variationer inom en bostad beroende på avståndet till lösa laddar och elledningar i väggar, tak och golv. Det är antagligen huvudanledningen till att inga officiella mätningar har gjorts. Istället används Vågbrytarens enklare mätningar med handhållen mätare.
Elnätets elektriska fält |
||
|---|---|---|
| Frekvens | V/m | |
| Variation | 50 | 1-300a |
a Mätt med Gigahertz Solutions NFA400 med mätsond utformad enligt TCO-normen.
Liksom vid magnetiska fält från elnätet är det schumannresonansen som ger de elektriska fält som mest liknar dem från elnätet.
Schumannresonansens elektriska fält |
||
| Frekvens | V/m | |
|---|---|---|
| Schumannresonansen5 | 8-10 | 0,001 |
Störningar från elnätet
Störningarna är elektriska och magnetiska fält som kan höras i en radio på lång- och mellanvåg. De kallas högfrekventa störningar och uppstår kring elledningar när strömmen flyter hackigt och har gett upphov till begreppet "smutsig el". De skapas av modern elektronik, belysning och strömförsörjning.
Högfrekventa störningar |
||
| Frekvens |
V/m |
|
|---|---|---|
| Kontorsmiljö6 |
10-40
kHz |
0,0003-0,18 |
| Kontorsmiljö6 | 100
kHz |
0,003 |
| LED-lampa7 |
65 kHz |
0,6 |
Naturliga högfrekventa "störningar"
uppstår i atmosfären och kan variera stort mellan olika
tillfällen.
Naturliga "störningar" |
||
| Frekvens |
V/m |
|
|---|---|---|
| Atmosfären8* |
10-40
kHz |
0,00001-0,001 |
| Atmosfären8 | 100
kHz |
0,0000002-
0,00002 |
| Atmosfären8** |
65 kHz |
0,000001-0,004 |
Trådlös teknik
Strålningen, som vi kallar radiovågor, från den trådlösa tekniken är mycket beroende på hur nära man är radio-, TV- och mobilmaster. Och variationerna blir därför stora. De lägsta värdena i tabellen visar där tekniken börjar fungera och de högsta är uppmätta av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Trådlös teknik |
||
| Frekvens |
µW/m2 |
|
|---|---|---|
| FM-radio9 |
100
MHz |
0,00067-47 |
| TV10 | 650 MHz | 0,00007-53 |
| Mobilnät11 | 900 MHz | 0,000008-420 000 |
| Mobilnät | 3500 MHz | 0,000008-420 000 |
Vid de frekvenser som modern trådlös teknik använder kommer inte de naturliga radiovågorna från atmosfären utan från rymden och temperaturen. Ju varmare desto mer vibrerar alla molekyler och skapar ett kaotiskt brus med elektriska och magnetiska fält som dessutom ökar med frekvensen. Tabellen gäller för 23° C.
Rymden och termiskt brus12 |
||
| Frekvens |
µW/m2 |
|
|---|---|---|
| Rymden |
100
MHz |
0,000000000027 |
| Temperaturen | 650 MHz | 0,000000000067 |
| Temperaturen | 900 MHz | 0,00000000042 |
| Temperaturen | 3500
MHz |
0,0000000027 |
Naturliga bakgrundsstrålningens karaktär
Konstgjorda elektromagnetiska fält från elnätet och som i mobilstrålning är samma kraftfält som finns naturligt, men därefter finns inte så många likheter. Naturliga fält är sällan så välordnade och monotont pulserande som de konstgjorda som därför får mycket större möjligheter att störa processer i levande organismer. Man kan se det som om man ska sätta igång en gunga så måste man knuffa den åt samma håll och i rätt takt. Det gör de konstgjorda elektromagnetiska fälten.
Värmestrålning – maximalt kaos
Om en mängd källor strålar i alla riktningar skapas ett kaos av elektromagnetiska vågor. Det gäller för värmestrålning där en liten del av den värme vi kan känna mot huden också sprids som mikrovågor som vi inte kan känna. Allt som har en temperatur över den absoluta nollpunkten på -273 ℃ sprider elektromagnetiska vågor. Ju varmare desto starkare vågor. En människa strålar ut 2,5 milliwatt per kvadratmeter (mW/m2) inom det våglängdsområde som räknas till radio- och mikrovågor.13 I kaoset av vågor kommer en del att ta ut varandra genom att en vågdal läggs till en vågtopp och så vågorna tar ut varandra och det blir ingenting kvar. I andra fall läggs vågtopp till vågtopp eller vågdal till vågdal och det blir en förstärkning istället. Resultatet blir ett ständigt föränderligt mönster av toppar och dalar. Men det är antagligen mer komplicerat än så.
De elektromagnetiska fälten i vågorna är krafter som verkar i en viss riktning. Om två lika starka krafter verkar i motsatta riktningar blir resultatet noll, det vill säga de tar ut varandra. Panagopoulos och medarbetare har räknat ut att med tillräckligt många källor till elektromagnetiska vågor kommer det nästan alltid att finnas vågor vars krafter motverkar varandra så att påverkan av fälten praktiskt taget uteblir.14
Det går inte att sätta igång en gunga genom att slumpvis knuffa den åt alla håll, inklusive uppåt och neråt
Solen
Solens strålar kommer bara från ett håll. Det gör också de radio- och mikrovågor som solen strålar ut, men ordningen vill inte infinna sig ändå. Solen strålar på alla våglängder och från en ojämn yta så vågorna överlappar varandra. På bilden är varje streck en våg och de kommer från solen i oordning. I varje våg är dessutom kraften riktad uppåt, neråt, ut från skärmen mot dig eller in i skärmen bort från dig och alla riktningar däremellan men inte till vänster eller höger, det vill säga framåt eller bakåt för i den riktningen bestämmer ljusets hastighet.
Knuffar man på gungan slumpvis åt alla håll utom framåt eller bakåt så blir det heller ingen fart på den.
Konstgjord ordning och reda
Konstgjorda elektromagnetiska vågor för trådlös kommunikation har bestämda våglängder som varierar väldigt lite. De kan också sändas ut i regelbundna pulser och har alltid samma riktning. Men om det finns många källor börjar viss oordning uppstå även här fast det är långt till det kaos som naturens nästan oändliga antal källor skapar.
Och nu kan man få fart på gungan om man knuffar på den i samma riktning hela tiden och i en takt som den själv vill gunga.
Taktfast har betydelse
Jämfört med ett jämnt flöde av elektromagnetiska vågor är mikrovågor där flödet pulserar och som lämnar samma genomsnittliga mängd energi i vävnader generellt mer effektiva att skapa en biologisk reaktion.15 Och det är bara möjligt om vågorna kommer taktfast och krafterna i dem har samma riktning som i konstgjorda elektromagnetiska vågor.