Från andra

Elektriciteten hotar vår värld

Arthur Firstenberg konkluderar i sin bok The Invisible Rainbow. A History of Elektricity and Life, att med den elektrifiering och kemikalisering vi utsätts för blir vi sjukare men lever längre. Så vida vi inte dör av den fetma och den diabetes, hjärtsjukdom och cancer som det orsakar. Sjukdomar som nästan inte funnits innan, men nu exploderar i omfattning.

Han är själv elöverkänslig, skadad av röntgen under sin medicinska utbildning och när den digitala telefonen introducerades fick han svåra besvär. Hans bok är mycket faktarik och väldokumenterad. Till 390 sidor text kommer 160 sidor noter.

Orsaken till sjukligheten är brist på porfyriner, som är inblandade i alla livsprocesser, ämnesomsättning i mitokondrierna, cellandning och bildande av hem som tar upp syre i hemoglobulin. En del har naturligt en lägre nivå av dem och drabbas lättare av elöverkänslighet. De fungerar som halvledare och arbetar piezoelektriskt. När det störs av strålning kan inte all mat tillgodogöras utan blodsockret blir förhöjt, det ger en kalorirestriktion som förlångsammar livsprocesserna och förlänger livet. Syrenivån i blodet sjunker och vi blir sjuka. Hjärnan som står för det mesta av kroppens syreförbrukning skadas av syrebrist. Myelinskidorna runt nerverna förstörs. Myelinet omger också kroppens elektriska ledningsnätverk.

Elöverkänslighet började i mitten av 1700-talet när urladdning av statisk elektricitet från en Leydenflaska blev ett sällskapsnöje och ett behandlingssätt. Senare kom Volta-batteriet. Flera varnade för att de stötarna kunde göra människor sjuka. Många drabbades av neurasteni, som elöverkänslighet då hette, men som senare bortförklarades som något psykiskt genom Freud. Flera av dem som utvecklade elektriciteten drabbades av sjukdom: Franklin, Edison, Bell, Marconi. Med sina radiomaster fick den sistnämnde alla bin att dö på Isle of Wight . Telegrafin gjorde många sjuka, liksom när man började dra elledningar. När radarn utvecklades drabbades många och djurliv försvann.

Annat som gett mycket sjuklighet är radiosändning med höga effekter från Vatikanen eller till Östblocket. Den forskningsanläggning som amerikanska militären anlade i Alaska, HAARP, för att kunna sända till andra sidan jorden, gav ohälsa och katastrofal dödlighet för djurlivet. Militären överlät den sedan till Alaska för forskning, men man har svårighet att finansiera, så den kan bli nedlagd.

Firstenberg menar också att många pandemier inducerats av strålning och knyter utbrott till olika år av teknikutveckling. Spanska sjukan spreds fortare än den kunde göras med bara fysisk kontakt.

Kapitlet om hur djuren drabbas är skrämmande. Antalet sjunker till en bråkdel. Minskningen av den biologiska mångfalden är kanske ett värre hot för oss än klimatet. Grodor försvinner. Fåglar, myror eller bin kan inte orientera sig. Användande av ultraljud i undervattensradar drabbar valarna hårt. När vi fäster GPS-sändare på djur för forskning utsätts de för samma effekter som av en mobiltelefon med försämrad fortplantning, missbildning, viktminskning och ökad dödlighet.

På växter får man skador i riktning mot strålningen med gula löv och sämre tillväxt. När Europas skogar drabbades av försurning var den i sig inte anledning till skogsdöden utan den förvärrades där det fanns strålning.

Med den bekvämlighet som elektriciteten ger oss blir det svårt för allmänheten att ta till sig de skadeverkningar Firstenberg varnar för. För att begränsa dem behöver den digitala föroreningen av elnätet bort, luftledningar rivas, växelström ersättas av likström, data överföras med fiber i stället för tråd, mobiltelefoner bli analoga igen, radar, satellitsändningar och GPS ifrågasättas.

Hans Sternlycke