2003 skulle snabbt omkring 8000 mobilmaster byggas för att Europa och särskilt Sverige skulle behålla det tekniska försprång vi ryckt åt oss genom övergången till GSM-tekniken 1993. Byggnadsnämnderna fick veta att 3G var det nya som skulle rädda sysselsättningen.
Miljöcentrum med Björn O. Gillberg började kartlägga handläggningen av 3G-utbyggnaden i byggnadsnämnder och domstolar. Som en del av kartläggningen överklagades 15 mobilmaster i Sunne kommun. Miljöcentrums studie visade att "en rättslös juridisk snabbfil [skapats] för att teleoperatörerna snabbt och på egna villkor skall kunna sätta upp mobilmaster". Av de 15 masterna i Sunne stoppades eller flyttades 13 när byråkratin mötte ett miljöjuridiskt proffs som Björn Gillberg. Men det var då det, när många fortfarande bekymrade sig för landskapsbilden. Hälsan har bara allmänheten brytt sig om.
2003 ställde Naturskyddsföreningen krav på 3G-utbyggnaden och tog därför fram rapporten ”Placera masten rätt”, tryckt på papper för smarta mobiler fanns inte då. De skriver att det är "ett faktum att de långsiktiga effekterna av strålningen inte är tillräckligt kända, samtidigt som det vetenskapliga läget är oklart. För att minska skador och risker måste därför masterna utformas och placeras med omsorg". Därefter räknar de upp platser där master inte ska placeras. Men det var då. Placera masten rätt städades snart bort från Internet och 2019 gav Naturskyddsföreningen Telia utmärkelsen bra miljöval för att de bara använder förnybar el.1
Början av 00-talet var en annorlunda tid då funderingar om mobiltelefonins risker kunde sippra ut. I den statliga utredningen om Sveriges miljömål som kom 2000 skriver utredaren att "Riskerna med elektromagnetiska fält är så klarlagda år 2010 att myndigheterna kan planera att vidta konkreta åtgärder".2
Men Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tätade läckorna. I juni 2008 kom Socialstyrelsens meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik. Huvudpunkterna i meddelandebladet var för det första, att det inte finns något "samlat vetenskapligt underlag som tyder på att de radiofrekventa fält som sänds ut från mobilbasstationer och liknande sändare skulle kunna orsaka skadliga hälsoeffekter hos människor". För det andra, beskrivningar av tillämpliga paragrafer i miljöbalken. Och för det tredje, en rad vägledande domar.3 2012 beslutade regeringen att en av preciseringarna av miljömålet säker strålmiljö ska lyda: "Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt".4
Nu har mobiloperatörerna lärt sig att det inte räcker med ett kryss på kartan för att få bygglov och kommunpolitikerna förstått att deras händer är bakbundna. Socialstyrelsens roll har tagits över av Folkhälsomyndigheten som suffleras av Strålsäkerhetsmyndigheten och överst vakar regeringen.
Kommer 5G att kräva en tätare mastskog? Knappast på landsbygden. Med 3G öppnades ett nytt frekvensområde på 2100 MHz. En högre frekvens än som använts tidigare för mobiltelefoni och med högre frekvens minskar sändarnas räckvidd. Högre frekvens ger högre dämpning av strålningen när den går genom luften och trasslar in sig i skogen och går genom husväggar. Över landsbygden kommer 5G att sändas på frekvenser ner till 700 MHz. På samma frekvenser som idag och sändarna kommer att nå lika långt. Då behövs inte fler master för att täcka samma yta som idag om inte användningen av mobilt bredband ökar.
I tätorterna kommer 5G även att sändas på de nya frekvensrna 2300 MHz och 3200 MHz och då når inte sändarna så långt. Det bor också mycket mer folk på en mindre yta och av den anledningen behövs också fler master. Men i tätorter sitter antennerna på hus och då behövs ingen mast och det krävs inget bygglov. Det är bara masten och eventuell teknikbod som kräver bygglov.