ICNIRP:s riktlinjer – grunden för våra gränsvärden

Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd, vanligen kallade gränsvärden, för begränsning av elektromagnetiska fält från elnät, radio-, TV- och mobilmaster, mobiltelefoner, Wi-Fi och liknande, bygger på EU:s ministerråds rekommendation 1999/519/EG1 som i sin tur bygger på ICNIRP:s förslag till gränsvärden2. Förslaget som EU rekommenderar är från 1998.

ICNIRP:s egen beskrivning

Syfte

Huvudsyftet med riktlinjerna är att ge skydd mot kända negativa hälsoeffekter3.

Undantag

Att riktlinjerna uppfylls utesluter inte störningar eller påverkan på medicinsk utrustning så som proteser av metall, pacemakers och defibrillatorer och cochlearimplantat. Störningar av pacemakers kan förekomma vid lägre nivåer än de rekommenderade referensnivåerna4.

Vad riktlinjerna ska skydda mot

Endast säkerställda effekter har använts för de föreslagna riktlinjerna. Cancer orsakad av långtidsexponering för elektromagnetiska fält ansågs inte vara säkerställt och därför är riktlinjerna baserade på korttidseffekter och omedelbara hälsoeffekter som stimulering av perifera nerver och muskler genom elektromagnetiska fält, brännskador och elektriska stötar orsakade av beröring av elektriska föremål, samt förhöjd vävnadstemperatur som ett resultat av att elektromagnetiska fält omvandlas till värme i kroppen5.

Hur de skyddar

Den ström som elektriska och magnetiska fält skapar i kroppen begränsas liksom den uppvärmning som radio- och mikrovågor orsakar6.

Varför de inte skyddar mot cancer

De data som finns är inte tillräckliga för att ange någon riktlinje och studier på grupper av människor har inte givit övertygande bevis för någon koppling mellan magnetfält från elnätet, väsentligt under riktlinjerna, och cancer7.

Om biologiska effekter

Jämfört med ett jämnt flöde av elektromagnetiska vågor är mikrovågor där flödet pulserar och som lämnar samma genomsnittliga mängd energi i vävnader generellt mer effektiva att skapa en biologisk reaktion.

Exponering för pulserande elektromagnetiska fält av tillräcklig intensitet leder till vissa förutsägbara effekter som fenomenet med mikrovågshörande och vissa beteendemässiga reaktioner8.


Vår kommentar

Först skriver ICNIRP att riktlinjerna ska skydda mot kända negativa hälsoeffekter. Men mycket snart framgår det att de bara ska skydda mot säkerställda, det vill säga vetenskapligt bevisade, effekter. Kraven för att något ska vara vetenskapligt bevisat är mycket, mycket högre än för att det ska vara känt. Uppvärmning med hjälp av mikrovågor är den enda effekt av dessa som kunnat bevisas enligt ICNIRP:s krav på bevisning. Ett glas vatten i en mikrovågsugn kommer garanterat att börja koka efter ett tag. Tillför man energi stiger temperaturen och man får förhöjd vävnadstemperatur som ICNIRP uttrycker det. Att temperaturen inte ska stiga för mycket är det enda skydd som riktlinjerna ger mot radio- och mikrovågor. Allt eftersom temperaturen stiger får man allvarligare och allvarligare skador och till sist dör man.

När ICNIRP skriver att pulserande mikrovågor lättare skapar biologiska effekter än mikrovågor i ett jämnt flöde visar det att ICNIRP känner till att biologiska effekter är möjliga och finns, men de tar sedan ingen hänsyn till dem. Kritiken att ICNIRP:s riktlinjer för radio- och mikrovågor bara begränsar uppvärmningen sammanfattas av biofysikern dr G Hyland med att de inte tar hänsyn till den viktigaste faktorn – att en människa är levande9.

Riktlinjerna skyddar mot att elektriska och magnetiska fält inte ska stimulera perifera nerver och muskler. I klartext betyder det att det inte ska rycka och pirra i fingrarna. I dagligt tal kallas stimulering av perifera nerver och muskler för elektrisk stöt när stimuleringen blir tillräckligt stark.