Ö

Världshälsoorganisationen
WHO:s gränsvärden

WHO:s skrift Framework for developing health based EMF standards
— Gränsvärden som kan hindra den tekniska utvecklingen är otillbörliga.

I Framework for Developing Health-Based EMF Standards beskriver WHO sin filosofi för att sätta gränsvärden för radiovågor, mobilstrålning, elektriska fält och magnetfält.

Otillbörligt

Utångspunkten som allt sedan anpassas till är att ett biologiskt tillvägagångssätt för att ta fram gränsvärden är otillbörligt eftersom det inte bara kan hindra den tekniska utvecklingen utan också är oacceptabelt på grund av förlusten av de fördelar den för med sig.1 Enkelt uttryckt så ska teknik gå före hälsa.

Mekanismer

WHO fäster stor vikt vid mekanismen som startar den negativa hälsoeffekten därför att när man vet hur ett ämne skapar sjukdom är det lättare att tolka tvetydiga resultat.2 Och resultaten har alltid varit tvetydiga. Det stod klart redan kring 1970 att elektromagnetiska fält kan både stimulera och dämpa.3 För en dödlig sjukdom som cancer kräver alltså WHO kunskap om hur elektromagnetiska fält omvandlar en normalt fungerande cell till en cancercell. Något som bara sker ibland. Forskningen har ännu bara kunnat visa en ökad risk att detta sker. Att orsaken till en sjukdom är känd betyder inte att mekanismen är det. Att mekanismen också är känd är ovanligt.

Krav på bevis

I denna tvetydiga och för oss slumpmässiga värld kräver sedan WHO att resultaten från laboratorieförsök ska upprepas av andra laboratorier med samma resultat för att hälsorisker ska vara vetenskapligt bevisade, eller säkerställda som det också kallas. Ytterligare säkerhet fås när:

  • det finns överensstämmelse med accepterade vetenskapliga principer
  • den underliggande mekanismen är klarlagd
  • ett förhållande mellan dos och effekt kan bestämmas.

Hälsorisker

Vid utvärderingen av hälsorisker sker en liten men betydelsefull förändring. Ordet dos byts mot exponering så dos och effekt som skulle bestämmas i sista punkten ovan blir exponering och effekt. Dosen beror lika mycket på tiden som intensiteten eller kraften i de elektromagnetiska fälten medan exponeringen inte behöver ta hänsyn till tiden. Exponering under en viss nivå ger då aldrig någon effekt oavsett hur länge den pågår.

Resultatet

Som exempel på gränsvärden använder WHO dels sina egna, som utarbetats av ICNIRP, och dels dem som utarbets av IEEE. Båda bygger på samma filosofi att en nivå som inte hindrar den tekniska utvecklingen har bestämts. Gränsvärdena som WHO:s samarbetspartner skapat enligt den filosofin skyddar mot stimulering av perifera nerver och muskler och förhöjd vävnadstemperatur i olika kroppsdelar.5 Uttryckt rakt på sak på ren svenska – olyckor. WHO skriver att dessa gränsvärden kräver en god förståelse av mekanismerna som skapar effekterna och att man antar att det inte finns effekter som lagras med tiden, så kallade kumulativa effekter. För att bevisa att kumulativa effekter finns kräver WHO att små skador måste ackumuleras innan de kan upptäckas plus omfattande forskning inklusive långtidsstudier.6

När nivåerna för gränsvärdena som inte tar någon hänsyn till tidsfaktorn beskrivs står "dos" helt följdriktigt inom citationstecken.7 ICNIRP förklarar att gränsvärdena för radio och mikrovågor har erhållits genom beräkningar och experimentella data.8 Alltså inte genom att studera levande människor.

Väst möter Öst

Historien bakom WHO:s gränsvärden och utmanaren från Öst.