Radar

I vår närmiljö används radar som rörelsesensor för att tända och släcka belysning automatiskt när någon befinner sig i rummet. Det kallas för närvarostyrd belysning och brukar betecknas med RF som står för radiofrekvens. På bilden är det en äldre belysning i ett trapphus som i efterhand fått en rörelsesensor med radar.

Frekvensen är 5,8 GHz. Mätresultat av strålning från radar i rörelsesensor finns under rubriken Test på sidan om mätare för mikrovågor.

Den här användningen av radar är helt onödig eftersom det sedan länge finns närvarosensorer som känner av värme, även kroppsvärmen hos en person.

Radar används även för att känna av rörelse för dörröppnare.

Om en bil har farthållare som anpassar farten till bilen framför har den också radar som mäter avståndet.  Radarn används också för automatisk bromsning för att undvika olyckor.

Frekvens 76,5 gigahertz (GHz).
Effekt max 55 dBm EIRP = 316 watt EIRP i pulsen.¹ På 20 meters avstånd blir det 63 000 mikrowatt per kvadratmeter (µW/m²).

Trafikverkets fartkameror mäter bilarnas hastighet med radar. Dels genom avståndet till bilen vid flera olika tillfällen och dels genom dopplereffekten. Den innebär att frekvensen i radarekot skiljer sig från frekvensen i pulsen som radarn sände ut. Det är dopplereffekten som gör att tonen på utryckningsfordonens siren sjunker när de har passerat.

Frekvens 24,1 GHz.²

Den fyrkantiga liggande balken som roterar är radarns antenn. Ekon från radarpulserna skapar bilder av landkonturer och visar var andra fartyg finns även på natten och i dimma.

Den vita bollen på bilden skyddar radarns roterande antenn. En väderradar ger en bild av var det regnar, snöar eller haglar genom att mikrovågorna reflekteras mot nederbörden. Väderlekstjänsten SMHI har 12 stationer med väderradar i Sverige.

SMHI:s väderradar använder frekvensen 5,625 GHz. Före moderniseringen 2021 var uteffekten i radarstrålen ungefär 5 miljarder watt EIRP i radarpulsen.³

Radar började användas under andra världskriget för att upptäcka fiender och övervaka hav och land. Det finns två typer av övervakningsradar, primär och sekundär. Den primära fungerar enligt ekoprincipen som är den ursprungliga tekniken för en radar där mikrovågor reflekteras mot föremålet och kommer tillbaka till radarstationen. Den typen av radar är bland de starkaste radiosändarna som finns. Den kan upptäcka fientligt flyg som har stängt av sin transponder. Trafikflyg och allmänflyg har alltid transponder som sänder ut flygplanets fart, höjd och kurs med mera, när den tar emot en radarpuls från en sekundärradar. Informationen som transpondern sänder ut tas emot av andra flygplan i närheten och den sekundära övervakningsradarn. Den sänder svagare pulser än den primära eftersom den inte fungerar med radarekon utan tar emot radiosignaler som transpondern i flygplanet sänder ut.

Exempel: Bällsta radar

Golfbollen ovanför Solvalla travbana nära Bromma flygplats i Stockholm. Data och mätning hämtade från en mätning beställd av Luftfartsverket.⁴

Primär övervakningsradar

Eng. Primary Surveillance Radar, PSR.
Frekvens 2,82 GHz, uteffekt 56 miljoner watt ERP.

Sekundär övervakningsradar

Eng. Secondary Surveillance Radar, SSR.
Frekvens 1,03 GHz, uteffekt 0,89 miljoner watt ERP.

Mätning

354 meter från radarn och 27 meter under radarantennens nivå.
PSR: 43 000 mikrowatt per kvadratmeter.
SSR: 8660 mikrowatt per kvadratmeter.

Större flygplan har höjdmätare som mäter avståndet till marken med radar. Den är riktad neråt och snett åt sidorna eftersom flygplanet lutar när det svänger. Trafikflyget har också väderradar för att kunna undvika dåligt väder.

Höjdmätare i flygplan

Frekvens 4200-4400 MHz.

Transponder

Efter att ha tagit emot en radarpuls från en sekundärradar sänder den bland annat flygplanets position och höjd på frekvensen 1090 MHz.

Egen mätning: 11,8 mikrowatt per kvadratmeter på 1700 meters avstånd till flygplanet som flög 822 meter över havet. Mätningen gjordes 10 meter över marken med fri sikt mot flygplanet.