Förra gången elmätarna byttes på grund av politiska beslut var 2009. Det bytet medförde en försämrad elmiljö och rapporter om försämrad hälsa. Nu har mätarna bytts igen. Här får du veta varför och vad det senaste bytet innebär för din elmiljö.
Vågbrytaren är intresserad av att höra dina erfarenheter av detta elmätarbyte.
Räkna med att den nya elmätaren sänder ut radiofrekvent strålning dygnet runt.
För en bättre elektromagnetisk miljö.
Många hänvisar till EU, men vilka resultat vill EU uppnå?
Finns det några fördelar med att alla har en "smart" elmätare?
Något intresse för EU:s mjukare linje har aldrig funnits.
Ordförklaringar finns alltid bakom frågetecknet nere till höger
Om fjärravlästa eller smarta elmätare påverkar hälsan negativt undersöktes aldrig innan de infördes. Däremot finns det gott om undersökningar som visar att strålning från mobilmaster ger ökad risk för hälsoproblem1 och de nya elmätarna kan i många fall också stråla dygnet runt som en mobilmast. Här är en rapport från USA:
Räkna med att de nya elmätarna skickar avläsningarna med radiovågor, också kallat radiofrekvent strålning eller bara strålning. Enligt mätförordningen som regeringen beslutat om måste det ske minst en gång per månad eftersom elräkningen ska skickas ut en gång per månad och vara baserad på mätt ström. Företagen som äger elnätet och elmätarna väljer nästan undantagslöst att låta elmätarna skicka avläsningarna mycket oftare, så ofta som varje kvart.
Vanligast är att elmätarna skickar avläsningarna via mobilnätet som en mobiltelefon och då är också sändaren lika stark som i en mobiltelefon – upp till 0,2 watt. LTE-M och NB-IoT heter de två tekniker som elmätarna kan använda för att sända över mobilnätet inom frekvensområden från 700 upp till 2100 megahertz.
Post- och telestyrelsen har upplåtit fyra små frekvensområden för "radiosändare för telemetri och fjärrstyrning inom el-, gas-, värme-, kyl- och vattendistribution". Så det som gäller för elmätare kan också gälla för vattenmätare. På frekvenserna 444 och 870 megahertz tillåter Post- och telestyrelsen en sändareffekt på 0,5 watt ERP. Sitter antennen mer än 10 meter över marken är sändarens effekt begränsad till 0,1 watt ERP.2
På frekvenserna 39,5 och 40,5 megahertz är det tillåtet att använda radiosändare med en effekt på 5 watt i elmätare. Vågbrytaren har inte sett eller fått någon rapport om att så starka sändare har använts i vanliga elmätare.
En mobiltelefon sänder sällan med den maximala styrkan på 0,2 watt men någon sådan effektreglering krävs inte för de speciella mätarfrekvenserna 444 och 870 megahertz utan där är det alltid 0,5 watt ERP som gäller. Reglerna används för Mesh men kan användas för andra radiosystem.
Long Range Radio eller Lora heter en teknik som används på frekvensen 868 MHz och som också har en maximal sändareffekt på 0,5 watt ERP, men på den frekvensen kräver Post- och telestyrelsen effektreglering. Frekvensen är reserverad för datatrafik så den används troligen inte för elmätare i Sverige.2
Hur stark kan strålningen bli på 3 meters avstånd?
Teknik frekvenser strålning |
|||
| Teknik | Frekvens i megahertz (MHz) | Effekt i watt (W) | Strålning 3 m µW/m2 |
|---|---|---|---|
|
LTE-M3 (4G, 5G) |
700, 850, 900, 1800, 2100 MHz |
0,1 & 0,2 W |
1450 &
2900 |
| NB-IoT4 (4G, 5G) |
900, 1800, 1800 MHz |
0,025, 0,1 & 0,2 W | 362-2900 |
| Mesh m.fl.5 | 39 & 40 MHz | 5 W ERPa | 72 500 |
| 444, 870 MHz | 0,5 & 0,1 W ERPb | 7250 | |
| Long Range Radio | 868 MHz |
0,025 & 0,5 W ERP |
362-7250 |
| EDGE (GSM/2G) | 900, 1800 MHz | 2 W & 1 W | 29 000 |
Mobilers maximala
sändareffekt är 2 watt för GSM/2G, 0,25 watt för 3G och 0,2
watt för 4G och 5G. 3G är nedlagt och 2G på väg att läggas
ner. En elmätare som använder någon av de frekvenser som är
avsatta för elmätare (Mesh) strålar alltså mer än 3G, 4G
eller 5G mobiltelefoner som sänder på maxeffekt.
a) Antennen får inte placeras högre än 10 m över marken.
Tveksamt om frekvensen används för vanliga elmätare.
b) 0,5 W ERP gäller om antennen är placerad högst 10 m över
marken, annars gäller 0,1 W ERP.
Naturens mikrovågor har en intensitet på
0,00000000019-0,0000000021 mikrowatt per kvadratmeter (µW/m2)
inom de aktuella frekvensområdena, se sidan
Konstgjord strålning jämförd med naturlig .
Mesh-nätverk där elmätarna skickar avläsningarna mellan varandra tills de når uppsamlingspunkten U. Elmätaren längst till höger sänder till en mätare närmare uppsamlingspunkten som i sin tur sänder den vidare.
Mesh är engelska och betyder maska i ett nät och i det här fallet består nätet av elmätare. Mätaravläsningarna skickas från mätare till mätare för att till slut nå uppsamlingspunkten där de skickas vidare till elnätsföretaget med något annat system. Mätarna har ständig kontakt med varandra för att se att nätet fungerar och strålningen är därför igång mer eller mindre hela tiden.
Power line communication som det heter på engelska, eller bara PLC, innebär att de vanliga elledningarna används för överföring från elmätarna. Det låter bra eftersom det inte är en trådlös teknik, men signalerna stannar inte i ledningarna som istället fungerar som sändarantenner som strålar ut signalernas energi som elektromagnetiska fält. Signalerna ska nå uppsamlingspunkten som kan vara många hundra meter bort och sprider sig därför även in till grannarna. Elnätsföretagen brukar hålla dessa system igång dygnet runt för att se att strömmen kommer fram till mätarna och att dessa fungerar. Tekniken var den vanligaste vid förra elmätarbytet 2009 men verkar inte användas alls denna gång.
Vad kan man göra för att minska den radiofrekventa strålningen från elmätaren? De bästa mätarna för den egna elektromagnetiska miljön är de med snurrskiva för de skapar bara magnetfält i sin omedelbara närhet, men i Sverige är det bara myndigheter viktiga för rikets säkerhet som har rätt att behålla dem. Varken EU:s direktiv eller regeringens mätförordning förhindrar att den som har fast internetanslutning, fiber, kan använda den för överföring, men inget elnätsföretag erbjuder det. Mätarna kan utrustas med valfri kommunikationsmodul.
Kontakta nätägaren och fråga hur ofta elmätaren sänder. Blanda inte ihop mätaravläsning som ska göras varje kvart med överföring av avläsningarna. Avläsningarna kan sparas i mätarens minne tills de överförs och mätaren måste stråla. På grund av mätförordningen kan överföring inte göras mer sällan än en gång per månad. Kräv månadsöverföring som ett utgångsbud i förhandlingen.
Nästa steg är en antenn på utsidan av huset, men det måste vara rätt antenn på rätt plats.
När mätaren sitter inne i huset måste strålningen gå igenom väggen för att komma ut och nå uppsamlingspunkten eller andra mätare. Placeras samma typ av rundstrålande antenn på utsidan av huset går mikrovågorna från antennen fortfarande genom väggen men nu in i huset.
Rundstrålande antenner sänder ungefär lika starkt åt nästan alla håll. Riktantenner riktar strålningen mer åt ett visst håll. De känns igen på en lång rad med tvärgående pinnar på ett långt spröt. Det är den vanliga typen av TV-antenn som sitter på hustaken. Men en riktantenn kan också vara platt. Antennen pekar mot sändaren eller mottagaren och tar emot eller skickar mest radiofrekvent strålning i den riktningen. Om en yttre antenn monteras är det viktigt att antennen i mätaren kopplas bort så den inte fortsätter stråla.
Det blir inte fritt från mikrovågor i huset med en riktantenn på taket, men upp till 95 procent kan går åt rätt håll. Ju fler pinnar antennen har desto bättre riktverkan. Skillnaden i intensitet mellan 1000 mikrowatt per kvadratmeter (µW/m2) som en elmätare kan orsaka och jämförbara naturliga mikrovågor är ungefär 23 miljarder gånger,6 så även med en riktantenn skapar elmätaren en onaturlig miljö inne i huset. Se tabellen över strålning på tre meters avstånd högre upp på sidan.
Om elmätaren använder någon av elmätarfrekvenserna 444 och 870 megahertz (MHz) får den sända med högst 0,5 watt ERP, men om elmätarens antenn sitter minst 10 meter över marken begränsas den tillåtna sändareffekten till 0,1 watt ERP.2
2009 års mätarbyte skedde efter omfattande kritik av preliminära elräkningar och en sluträkning som kunde bli en obehaglig överraskning. Regeringen beslutade då att elräkningarna skulle skickas ut en gång per månad och vara baserade på mätt ström. I praktiken betydde det fjärravläsning av elmätarna. EU var inte inblandat.
EU kan utfärda rekommendationer, som är just rekommendationer och inget annat, eller direktiv som är resultat som medlemsländerna ska uppnå men får bestämma själva hur de ska uppnås7. Direktiv bör införlivas i landets egen lagstiftning eftersom den ska användas i första hand. Ett tredje alternativ är förordning som direkt gäller som lag i EU:s medlemsländer och inte får införlivas i den lokala lagstiftningen.
Förutom det självklara att en smart elmätare ska mäta strömförbrukningen korrekt ställs en del andra krav. Den ska kunna ge uppgifter om användningstid och historisk förbrukning både som siffror och bilder eller diagram. Kunden ska ha tillgång till förbrukningen närmast ögonblickligen, antingen genom att koppla in sig på mätaren eller genom fjärråtkomst. Syftet är att stödja automatiska program för energieffektivitet, efterfrågestyrning och andra tjänster (Direktiv 2019/944 Artikel 20 pkt a).
Kostnad-nyttoanalyser är grundläggande för EU:s krav. Om en sådan analys visar att kostnaden överstiger nyttan kan medlemsstaten skjuta frågan på framtiden, men analysen bör omprövas minst vart fjärde år. (Direktiv 2019/944 skäl 53).
Medlemsland som inte systematiskt inför smarta mätarsystem bör tillåta konsumenterna att få en smart elmätare på begäran och till rimliga kostnader. Alla konsumenter har rätt att få en elmätare som kan ge den information som krävs för en elräkning baserad på mätt ström (Direktiv 2019/944 skäl 54).
En räkning baserad på mätt ström måste skickas ut minst en gång per år (Direktiv 2019/944 bilaga I Minimikrav för fakturering och faktureringsinformation pkt 2.a). Men om elmätaren är fjärravläst måste elräkningen komma minst varje månad (Direktiv 2019/944 bilaga I Minimikrav för fakturering och faktureringsinformation pkt 2.b). Men kravet i pkt 2.b gäller inte om kunden enligt nationell lagstiftning har valt att inaktivera fjärravläsning och pkt 2.a kan då uppfyllas genom självavläsning (Direktiv 2019/944 bilaga I Minimikrav för fakturering och faktureringsinformation pkt 2.c).
EU har en plan. Om kostnad-nyttoanalysen visar vinst ska medlemsstaten ta fram en tidsplan med målet att inom tio år införa smarta mätarsystem. Om införandet av smarta mätarsystem tillstyrks (genom kostnad-nyttoanalysen får man anta) ska minst 80 % av slutkunderna ha ett smart mätarsystem antingen inom sju år från dagen för tillstyrkandet eller senast 2024 för de medlemsstater som har påbörjat ett systematiskt införande av smarta mätarsystem innan den 4 juli 2019. Men en medlemsstat kan också föreskriva ett totalt införande (Direktiv 2019/944 Bilaga II Smarta mätarsystem pkt 3).
Direktiv EU 2019/944 visar på en mycket stor flexibilitet.8 Något totalt införande av smarta elmätare krävs inte utan stannar på 80 procent. Hur de resterande 20 procenten ska hanteras anges inte. Det som saknas är medborgarnas rätt att välja vilken typ av mätare de vill ha. Hälsorisker nämns inte, trots att försiktighetsprincipen är nödvändig för att uppnå den höga skyddsnivå som EU eftersträvar. Gränsvärdena för radiofrekvent strålning och elektriska och magnetiska fält skyddar bara mot uppvärmning och stimulering av perifera nerver och muskler.
Tanken med smarta elnät är att elförbrukningen ska jämnas ut över dygnet för att minska behovet av investeringar i elnät och elproduktion. Det finns också en idé att människor ska börja spara el och lägga om sina rutiner om de alltid kan se elförbrukningen i sin elmätare och anpassa förbrukningen till elpriset. I bakgrunden finns också hantering av mycket småskalig elproduktion och en komplicerad elmarknad.
2021 kom Energimarknadsinspektionens rapport Utvärdering av kostnader och nyttor av smarta elnät. I rapporten jämförs drifts- och kapitalkostnader för två ytterlighetsalternativ fram till 2045. Ett "smart" elnät där belastningen under dygnet jämnas ut och ett "dumt" där den inte jämnas ut.
Ur ett elmarknadsperspektiv blev resultatet att ett smart elnät bara blir lönsamt om strömmen kommer från kärnkraft och man fått låna pengar till investeringarna till en ränta på 3,5 procent.9
Däremot fann Energimarknadsinspektionen indikationer på mer pengar är att hämta om användarna flyttar sin förbrukning från timmar med högt elpris till dem med lågt.10 Men kommer de att göra det? Hushållen ingår inte i Energimarknadsinspektionens modell av framtiden11 och den statliga utredningen Planera för effekt från 2014 beskrev intresset för timavläsning som "svalt"12. 2014 kom också en annan rapport som Energimarknadsinspektionen beställt från Handelshögskolan vid Umeå universitet. Deras slutsats blev att en stark tro på hushållens vilja till anpassning av elförbrukningen är "naiv".13
Den kostnad-nyttoanalys som EU efterlyser har alltså inte visat ett klart resultat och finns det då ett krav från EU att införa ett "smart" mätarsystem? I en underrubrik kommer kanske Energimarknadsinspektionen närmast det rätta svaret – "Antagandena är avgörande för analysresultaten". Varför har då krav på att alla ska ha en "smart" elmätare införts?
Varför alla? Energimarknadsinspektionens rapport Funktionskrav på framtidens elmätare publicerades 2015 och då fanns bara den statliga utredningen och forskningsrapporten som refereras till ovan. Det är många "kan" och "bedömningar" i 2015 års rapport men på en punkt fanns något mer handfast. Elhandelsföretagen hade varit mycket intresserade av att kunna styra kundernas anläggningar efter elpriset och varit mycket tydliga med att den funktionen krävs för att skapa ett utbud av nya produkter.
I Energimarknadsinspektionens förslag till författning som kom 2017 finns inte ett spår av EU:s pragmatiska inställning till införandet av "smarta" elmätare och insikten att alla inte behöver en. EU:s direktiv kom två år senare än förslaget till författning, men 2019 fanns det ändå gott om tid att ändra undantagen för nya elmätare om viljan funnits att följa EU och låta upp till 20 procent av kunderna behålla sina gamla mätare.
Energimarknadsinspektionen har hotat elnätsföretagen med vite om de lämnar några äldre elmätare kvar. På sin hemsida skriver myndigheten om de åtgärder de har rätt att genomföra och att "åtgärderna måste stå i proportion till det avsedda resultatet".15
Är det avsedda resultatet att precis alla elmätare blir utbytta eller att genomföra elhandelsföretagens önskemål om bättre marknad för deras produkter för fjärrstyrning av kundernas elförbrukning?
25-31 §§ i mätförordningen.16
Strömförbrukning har alltid mätts men produktion har blivit aktuellt sedan privatpersoner börjat producera el med solceller och dessutom mer än de gör av med själva. Mätförordningen är skriven ur elnätsföretagens perspektiv så förbrukning blir uttag av ström och om man säljer ses det som inmatning på elnätet.
Enkelt uttryckt är aktiv effekt den man har nytta av medan reaktiv har man ingen nytta av. Det är ändå fråga om ström som belastar elsystemet och vi har hittills inte behövt betala för den. En glödlampa drar bara aktiv effekt medan en LED-lampa och all annan modern elektronik också drar reaktiv effekt.
Vi ska ha 230 volt i vägguttagen och elnätsföretaget ska kunna se att vi verkligen har det.
Det som alltid mätts men de som säljer el från sina solcellsanläggningar har redan nu mätare för ström de matar in på elnätet.
Man kan få avdrag på elräkningen för elavbrott.
Elnätsföretaget ska kunna uppgradera programvara och ändra inställningar i mätutrustningen samt kunna sätta på och stänga av strömmen från sitt kontor. Spänningssättning är samma sak som att sätta på strömmen.
Elmätare hos myndigheter som bedömer att funktionskraven är ett hot mot rikets säkerhet får välja annan elmätare.
Alla sändareffekter har antagits vara watt ERP även om det inte angivits. Antennen har antagits vara en dipol, alltså en antenn med två spröt.
Watt ERP har omvandlats till watt EIRP genom att multiplicera watt ERP med 1,64.
Strålningens intensitet (S) på 3 meters avstånd har räknats ut med hjälp av klotets area.
S=EIRP/(4*Pi*32)
S har multiplicerats med 1 000 000 för att watt per kvadratmeter ska bli mikrowatt per kvadratmeter.
Resultatet är en teoretisk beräkning att användas för jämförelser. För att få veta strålningens intensitet på en viss plats måste man mäta
Nummer ett är att citera Världshälsoorganisationen WHO som säger att Elektriska strömmar förekommer naturligt i människokroppen och är en nödvändig del av normala kroppsfunktioner. Alla nerver förmedlar sina signaler genom att överföra elektriska impulser. De flesta biokemiska reaktioner, från dem som är förknippade med matsmältning till dem som ingår i hjärnans aktivitet, innefattar elektriska processer.
Nummer två är att den konstgjorda radiofrekventa strålning vi omger oss med överstiger motsvarande naturliga bakgrundsstrålning tiotusentals till många miljarder gånger. Varför skulle det inte få negativa effekter på kroppens egen elektricitet? En radio kan ju bli störd.
Cancer. Forskningen har visat ett samband mellan radiofrekvent strålning och cancer som IARC har tolkat som ett trovärdigt orsakssamband – men – faktorer som kan ha förvrängt forskningsresultaten har inte kunnat uteslutas med rimlig säkerhet. Andra orsaker, vilka de nu kan vara, måste visa högre sannolikhet för att vara riktiga än radiofrekvent strålning och givetvis visat genom forskningsresultat för att "vinna" över strålningen. Och den alternativa orsaken måste alltid förekomma tillsammans med strålningen.
Referensvärden och normer är ointressanta i det här sammanhanget. Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden (gränsvärdena) ligger så högt att de bara skyddar mot uppvärmning. Normer är tekniska standarder som inte har som syfte att skydda mot negativa hälsoeffekter.
Radiofrekvent strålning är biologiskt aktivt. Det finns massor av undersökningar som visar det. Liksom ett läkemedel kan ha biverkningar därför att det är biologiskt aktivt kan strålningen också ha det. Kräv bevis på att den inte har det eller en "bipacksedel" som visar vilka den har. Det är inte du som ska överbevisa motparten om riskerna utan motparten som ska visa att det är riskfritt eller att riskerna är acceptabla. Det är motparten som vill utsätta dig för strålningen. Påståenden om att forskningen inte har visat risker är falskt. Strålsäkerhetsmyndigheten brukar säga att det inte finns säkerställda risker under referensvärdena, vilket i praktiken innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten vet vilka riskerna är men väntar på det avgörande eller övertygande beviset för att också säga att de finns. Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar inte försiktighetsprincipen för annat än magnetfält och mobiltelefoner. För mobiltelefoner innebär den att du ska vara försiktig.
Placering av mätaren. Om du har möjlighet, råd och tycker det är värt pengarna, sätter elnätsföretaget upp mätaren på en plats som du bestämmer och har förberett. Exempelvis ett mätaskåp vid tomtgräns. Elnätsföretaget har ingen skyldighet att betala för grävarbeten, mätarskåp och ny ledningsdragning. Be att få behålla den gamla mätaren, den kan vara bra att ha.