För att skrivelsen eller överklagan ska få bästa effekt bör innehållet anpassas till vad man vill uppnå. I frågor som rör radiofrekvent strålning måste man vara uppfinningsrik då mottagaren inte bryr sig om mjuka argument som att strålningen orsakar hälsoproblem. Att nämna det problemet för att understryka det olämpliga i det överklagade beslutet ger motsatt effekt. Oro är däremot mycket viktigt att trycka på eftersom det är ett "godkänt" hälsoproblem nämnt i förarbetena till miljöbalken. Juridiskt kallas det för psykisk immission och har varit grund för skadestånd i civilmål.
I Miljömagasinet 7/5 -04 säger länsasseror Göran Bjarme att han personligen kan ta intryck av argument att strålning kan innebära hälsorisker men att han måste följa statens experter. Istället är formella fel i handläggningen av mastärenden viktiga, men det krävs ofta stor juridisk erfarenhet för att hitta dem. Däremot kan politiker vara mottagliga för alla typer av argument, även hälsoargument.
Enligt professorn i miljörätt vid Stockholms universitet, Jonas Ebbesson, ska kommuner och länsstyrelser göra en självständig bedömning utifrån försiktighetsprincipen (Miljömagasinet 23/4 -04). Men de flesta politiker väljer att besluta enligt Strålsäkerhetsmyndighetens och Folkhälsomyndighetens besked som säger att gränsvärdena skyddar mot "säkerställda hälsorisker". Påpeka för politikerna att det är lämpligt att fråga Strålsäkerhetsmyndigheten vilka hälsorisker som inte är säkerställda. Det är de som ligger till grund för tillämpning av försiktighetsprincipen som krävs för den höga skyddnivå som är EU:s mål.
Berätta för politikerna hur dåligt skydd gränsvärdena ger och att ingen myndighet i något land har kontrollerat om de fungerar (se sidorna Gränsvärden och Bamberg-läkarnas rapport). Antagligen tror de flesta också att teknik som är tillåten har testats på människor, men inga tester har gjorts där människor fått leva dygnet runt året runt i maximalt tillåten radiofrekvent strålning.
En överklagan bör alltid innehålla en begäran om inhibition. Det betyder att ett givet bygglov "fryses" så att byggandet inte kan starta förrän överklagan har behandlats. Ett bygglov inhiberas inte automatiskt bara för att det krävs i en överklagan, men den högre instans, som har mottagit överklagan, kan då besluta om inhibition om den bedömer att bygglovet kan komma att avslås.
Världsarv
Unescokonventionen är ett skydd av världens kultur- och naturarv. Värdet av ett världsarv och vad det ska skyddas mot finns angivet för varje arv som går hitta via unesco.se
När Stockholms stad skulle bygga modulhus intill muren på världsarvet Skogskyrkogåren påminde UNESO om det visuella intrång det skulle innebära. Aktiva boende skickade då in UNESCO:s remiss som synpunkt på ett sökt bygglov för en 30 meter hög mobilmast en liten bit därifrån vilket fick till följd att mobiloperatören drog tillbaka ansökan om bygglov för masten.1
När naturvärden står på spel
2003 gav Svenska Naturskyddsföreningen ut en rapport som heter Placera masten rätt, miljö- och naturskyddskrav på 3G-utbyggnaden. Den är en guldgruva för den som har möjlighet att överklaga med hotade naturvärden som grund. Där räknar Naturskyddsföreningen upp platser där master inte ska placeras. Använd den som checklista för att inte missa en möjlighet att övarklaga. Listan tar upp RAMSAR-områden, natura-2000-områden, naturreservat, nyckelbiotoper, djur- och växtskyddsområden, naturminnen, särpräglade naturföremål, strandskyddsområden, värdefulla våtmarksområden, värdefulla ängs- och hagmarker, fornlämningar och fornlämningsområden, kulturreservat, byggnadsminnen, kyrkotomter, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsegrupper, riksintresseområden för naturvård, kulturvård och friluftsliv, specificerade riksintresseområden, övriga kulturhistoriskt värdefulla miljöer och övriga områden med höga naturvärden enligt gällande översiktsplan, stora opåverkade områden, mark- och naturområden som är särskilt känsliga ur ekologisk synvinkel.
Förvaltningsdomstolar
De domstolar som hanterar kommunala beslut som överklagats kallas förvaltningsdomstolar. Förvaltningsdomstolarna skiljer sig från tingsrätterna som har hand om brottmål genom att det inte finns åklagare och advokat under förhandlingen. Hela argumentationen och bevisningen sker skriftligt till förvaltningsdomstolen som sedan fattar beslut. Men utöver den skriftliga argumentationen kan man begära muntlig förhandling och syn på plats. Om man inte anlitar hjälp för att författa överklagan är det gratis att överklaga. I varje meddelande om beslut eller domar i förvaltningsärenden ska det anges vart man vänder sig för att överklaga.
Första instans att överklaga till är ingen domstol utan länsstyrelsen, men överklagan skickas till byggnadsnämnden vars beslut överklagan gäller. Byggnadsnämnden skickar sedan överklagan vidare till länsstyrelsen. Efter länsstyrelsen kommer miljödomstolen och därefter miljööverdomstolen som sista instans. Men för den krävs att miljööverdomstolen givit prövningstillstånd. Det ges bara om ärendet är av stor vikt eller kan skapa ett prejudikat, det vill säga vara ett riktmärke för domar i liknande fall i lägre instanser.
Tingsrätter
Här döms tjuvar, men tingsrätterna hanterar också tvister och skadestånd i så kallade civilmål. De kostar pengar eftersom förloraren måste betala både de egna och motpartens rättegångskostnader. Att stämma en mobiloperatör för minskat fastighetsvärde på grund av den fula mobilmasten, men inte hälsoriskerna, kan sluta med att bli tvungen att betala flera hundra tusen kronor.